This is the last time I am going to feel this way.

Med anledning av yrseln jag berättade om i inlägget innan började ljushuvudet Fransson att googla. Att googla sjukdomar är sedan gammalt en dålig idé. Denna gång gav det mig två alternativ. Antingen en hjärntumör som jag befarade, men det kunde även orsakas utav ångest. Och eftersom att jag är den mest ångestfyllda person som går på ett par ben drog jag ganska snabbt slutsatsen att det var ångesten som var boven i det hela.
 
Nåväl. Detta gjorde att jag var tvungen att ta itu med saker som utlöste ångesten i lillhuvudet mitt. Grubblade i ett par dagar och har nu helt och hållet bestämt mig för hur min närmaste framtid kommer att se ut och direkt detta beslut var taget var både ångesten och yrseln som bortblåst och har inte visat sig sedan dess. Fantastiskt.
 
Annars då, mina fina sambos åkte i onsdags till Skellefteå för en helg, vilket innebär att jag blev ensam kvar i Norgeland. Skönt? Absolut inte då jag under dessa månader inte varit ensam en enda sekund och har blivit beroende av att ha någon nära. Men på grund av mycket jobb och lite tid i lägenheten har det gått över förväntan. Har inte alls varit lika mörkrädd som jag vanligtvis brukar vara. Imorgon kommer dom hem igen och jag kommer sitta på dom som en liten blodigel, var så säker.
 
Nu hoppar jag i säng och ser någon mysig film. Vi hörs sen då mina finaste♥
Jag saknar dig oerhört mycket bästis.
 
 
 

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0